Titta tillbaka

Jag har varit i Sverige i två veckor nu. Det kändes jättekonstigt ett tag, men helt naturligt nu. Jag tänker helt och hållet på svenska än en gång, och London känns väldigt långt borta, även om det ska bli skönt att komma hem. Hur kommer det funka med språket? Jag har svårt att i mitt huvud se hur jag pratar engelska med alla, svårt att förstå att de inte kan svenska. Jag har ju pratat med dem så mycket, visst kan de mitt språk? Inte? Nehe.

Rummet är fortfarande stökigt. Jag ska plugga med brorsan om en halvtimme. Jag packar/städar inte, utan hamnar istället att skumma igenom bloggen, mest rubrikerna. jag tyckte jag bloggat ganska lite, men ibland har aktiviteten klart gått upp. Åh så gärna jag skulle sätta mig och läsa igenom mycket av det ordentligt, se vad som egentligen har hänt och vad jag har gjort. Jag gör det med mina dagböcker ibland, men det blir inte riktigt samma sak.

Kanske skulle man börja skriva igen. Trots allt.