Siffror

Jag låter gräset kittla mina fötter. Jag promenerar barfota genom Hyde Park och håller skorna i handen. Jag är glad. Ett par timmar tidigare hade jag varit jättetrött och lite uttråkad, nu är jag munter och har precis lagom mycket energi. För ungefär två veckor sen hade vi fått reda på om vi hade några omtentor eller, i värsta fall, skulle behöva gå om året, eller om vi klarat alltihopa. Jag hade jublat när jag såg att jag inte hade en enda omtenta, efter många nervösa dagar att jag skulle behöva göra om ett par. Idag hade vi fått de faktiska betygen. Jag hade en dålig rang i min klass men betygen var fortfarande bra. Med andra ord går jag genom Hyde Park med ett leende på läpparna, och vill dansa till musiken som strömmar genom hörlurarna. Älskade, uppmuntrande siffror.