Intressegrad?

Är jag tillräckligt intressant för att kunna hålla 3 bloggar aktiva samtidigt, med olika innehåll? Troligen inte. Jag tror den ena engelska bloggen kommer få lida dock, jag vill inte ge upp min svenska ännu. Det kommer vara mycket lättare att leka med orden här länge, länge till. Om annat ska ske så måste jag nog vara utlandssvensk bra mycket längre än 4 år.

För att skriva om något helt annat. Jag har nu varit här i drygt 1,5 månad. Under första månaden kände jag mig förvånansvärt ointressant. Alla var så mycket bättre än mig, var jag än kom, och för en stund undrade jag var min definition av mig själv hade tagit vägen. Sen kom en vändpunkt. Jag har haft en period där jag har pratat väldigt mycket med ett par personer, berättat om mig själv och mina erfarenheter och upplevelser, hur jag tycker och tänker och vad jag håller på med och gillar. Det har hjälpt mig mycket. Att hitta tillbaka till mig själv, hur klyschigt det än låter, hjälpte mig att må bättre och kunna koncentrera mer på viktigare saker eller iaf bli mer mottaglig för dem. Bekräftelsebehov? Alldeles säkert. Jag har aldrig förnekat att jag har ett sådant. After all, om man väljer att blogga så finns det ett visst behov av att vilja bli sedd/hörd/läst/uppmärksammad.