Berättelser som slukar

Då var biljetten till London bokad. 1 Oktober går alltså mitt (första) flyttlass. Det är inte så långt dit egentligen, 67 dagar ungefär. I och med att jag bokade biljetten hade jag en väldigt bra diskussion med pappa om vad man skulle ta dit, hur och när. Vad som var bra och tänka på före och efter och lite ang. köp av laptop.

Hela familjen är nu samlad, om än bara för två dygn. Hämtade en trött men nöjd lillebror på Arlanda och sedan satt vi alla fyra återigen vid matbordet och fascinerades över varandras reseberättelser.

Men flytten utomlands närmar sig ändå. Var på bbq hos Kajsa igår som precis kommit hem från Paris. På plats var även en tjej som hette Angelica som varit i Brasilien i ett halvår. Det blev mycket berättande av upplevlser och kulturkrockar, och jag kände hur jag försvann in i berättelserna, uppslukades totalt och avundandes. Framåt slutet tittar Matilda på mig och säger "Snart är det din tur"

Så länge får jag helt enkelt nöja mig med att kommunicera på andra språk än svenska via Facebook.