Blah

Jaha. Stockholm alltså. Saknar Tokyos puls. Saknar ständigt sällskap av vänner. Saknar surret från ACn som påminner om att rummet snart kommer vara svalt och behagligt. Går på autopilot, vilket gör mig frustrerad. Jag vill inte gå på autopilot, jag vil vara aktiv, uppleva saker. Det ska gå i Stockholm också, men denna himla sommarlunk...

Friend request från de nyfunna vännerna där borta får mig att le. Bilderna återkallar minnen. Det är mycket jag uppskattar från resan, framförallt människorna vi träffade. Samtidigt passar jag på att kolla igenom bilderna jag är taggad i på den älskade ansiktsboken. Jag fascineras över att faktiskt kunna se hur jag själv växer och mår bättre allteftersom tiden går. Trotsallt trivs jag bättre med mig själv än någonsin och längtar tills jag flyttar till London. Så länge ska jag hitta på så mycket jag kan.

Bland det första jag och Hedd pratade om när vi närmade oss Sverige var våra resedrömmar för nästa sommar. Tillsammans. Vad det blir av det vette gudarna, men vi vet iaf vad vi vill.