Regndusch

Jag har aldrig varit någon långduschare. Överlag tror jag dessutom att jag har duschat kallare än snittet. Men nu, från Åre vistelsen och framåt ungefär, har det ändrats. Nu står jag gärna länge och bara låter vattnet rinna. Jag höjer gradvis temperaturen och står där och låter strålarna träffa nacken. Framförallt här i stan är det fantastiskt skönt, eftersom att duscha här ungefär är som att stå i (reglerbart) ösregn. Jag minns när jag var yngre och det började regna när vi var på landet. Var det tillräckligt varmt ute kunde man dra på sig baddräkten och springa runt på gräsmattan, och vända ansiktet mot himlen. Ungefär så känns det, och där kan man stå ganska länge utan att tröttna. Just nu är det dessutom extra skönt, eftersom lägenheten under denna vinter har blivit lite för kall. Och våra element fungerar inte.

När man står där i duschen så hinner man tänka en del också. Det blir meditativt och harmoniskt. Jag gillar det.