Svenskens uppvaknande

I måndags när jag pulsade från pendeltågsstationen till en skola hörde jag en vilsen fågel som kvittrade. Jag slängde en blick på klockan, som stod på 07:30 och jag undrade om fågeln mådde bra, men log ändå lite för mig själv. Igår när jag skulle gå mellan två husbyggnader för att komma till klassrummet badade den lilla skolgården i solljus. Solljuset gjorde att det kittlade i näsan och jag nös flera gånger om. Men jag kunde inte låta bli att le, för solen värmde. Det här är februari, det ligger tjockt med snö, men fåglar kvittrar och solen värmer. Det är vackert.