Hedvig: Skitbra!
Hm. Det där lät jättehemskt, men gjorde mig jätteglad. Förvirrande.
Jag har precis pratat i telefon med Hedvig. Samtalstempot är högt, jag går runt och ler med hela ansiktet och vi hoppar från det ena till det andra. Jag klarar inte av att sitta still utan vandrar glatt runt. Tur att jag har henne lite, då kan man ta igen lite energiförbränning efter Åres lugn. Jag är hemma igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar