Nyfikna är vi allihopa

Jag är hemma från Cambridge. Jag var hemma mindre än 12 timmar innan jag drog iväg till Örebro för att plåta. Jag ångrar inte att jag gjorde det, och inte heller att jag inte valde att ställa upp. Jag kände inget sug av att tävla, och när jag kommit hem så insåg jag att jag hade varit såväl närvarande som frånvarande när jag väl var på plats. Även om jag kanske inte vara 100% på topp så tror jag att det var en bra grej att göra, aktivt men ändå auto pilot. Hade jag varit hemma hade jag blivit nojjig på allt som skulle göras och inte få något gjort alls, bättre så här med andra ord.

Flera av de fåtalet läsare jag har vet jag vilka det är, och jag vågar ta mig friheten att säga att ni är nyfikna på hur det var i Cambridge. Vet ni vad? Det är jag också. Jag hade inte min vanliga dagbok med mig, utan skrev istället i ett word-dokument på pappas laptop som jag lånade. Tre dagars intryck, av större och mindre slag. Enkelt radavstånd, lite mer än 5 A4. Det kan nog bli intressant att läsa igenom.

Jag måste däremot varna er för att Ryan Air säljer årskalendrar med "our own cabin crew, posing in small bikinis." Jag höll på att sätta i halsen när jag hörde dem marknadsföra den så i högtalarna, usch!