Vinden viner

Jag vill inte åka mer idag. Jag åkte upp med en av tvåstolsliftarna, en som jag visste låg mer i lä en mitt andra alternativ. Halvvägs fångas liftstolen upp av vinden och börjar svaja i sidleds. Jag hör hur vinden viner i hjälmens lufthål och hur den visslar i skogarna. Inte susar, visslar. När jag kommer upp var det inte mycket annat att göra än att kura ihop sig till en köttbulle och ta sig därifrån snarast möjligt. Brorsan utmanade mig att åka upp med den mer utsatta liften senare. Det var inte kul, någonstans. Skidorna fångades upp och vinklades lite hur som helst, jag fick brainfreeze i glipan mellan skidglasögonen och hjälmen och konstsnön från snökanonerna blåste dit vinden blåste, oavsett kanonernas placering. Efter att ha avrundat med en fika med familjen är jag tillbaka i lägenheten. Här tänker jag stanna och lägga pussel med mamma. Jag är glad att jag har varit uppe här så mycket att jag inte känner mig manad att maxutnyttja liftkortet.