Jag och Pappa sitter på Espresso House i Malmö, det i Hansa Companiet. Vi har varsin kaffe, är nytränade och mellan oss ligger ett antal papper. Det är en karta över USA med siffror här och var och tre rankinglistor över universitet, med olika kriterier. Slutligen är det en lista över några olika amerikanska universitet och ungefärliga kostnader per år. Det är dyrt, men kan kanske vara värt det. Vi diskuterar hur man ska göra urvalet, vilka jag kan kontakta och hur jag ska lägga upp planeringen. Det kräver en del jobb, men jag känner att det ger något i alla fall.
Framförallt när man sätter igång att skriva till folk så dyker det upp någon slags nästan affärsmässig effektivitetskänsla. Det är fantastiskt hur många man kan fråga. Svenska kompisar som bott hela livet i USA. Svenskar som har flyttat till USA för att plugga. Amerikaner på plats. Eller fäktare i Schweiz. Jag undrar hur den fäktare jag skrev till kommer reagera när han loggar in och läser min fråga: Hur mycket tyska behöver man kunna för att klara språktestet till ETH? Helt out of the blue. Men så får man göra ibland, man måste våga. Och det är helt underbart!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar