Ännu en rutin återvänder.

Det är nya skor jag snörar på fötterna. Snörena är lite korta, men själva skon sitter bra. Jag reser mig från bänken, provar att sätta mig på huk. Den lilla klacken gör att jag fortfarande kan ha ryggen rak och inte behöver luta mig framåt. Jag börjar ganska lätt. Hukar så jag kan se mig i spegeln, och lägger händerna runt stången. En blick framåt, sen reser jag mig upp. Benen sträcks, stången stöter emot precis vid bäckenet, åker ut lite. Upp med armarna så att de tillsammans med överkroppen bildar ett Y, samtidigt som benen sjunker ner för att minimera kraftansträngningen. Med armarna sträckta och stången över mig ställer jag mig rätt upp igen. Jag tar ner och börjar om. Jag ler för mig själv, det är skönt att vara tillbaka.